En fantastisk kväll full av fenomenala framträdanden avslutades så stämningsfullt som det bara var möjligt; med att Marika Krook anförde hela den stora skaran av uppträdande i den optimistiska slutsången från musikalen The Sound of Music; Gå över bergen.

BILDER FRÅN VNAFTON 2006   PUBLIKRESPONS

Marika Krook gästade Västnyländsk Afton på TryckeriTeatern i Karis söndag 26.11 tack vare att hon gjorde huvudrollen i The Sound of Music då den uppfördes på Raseborgsscenen år 1993. I januari 2007 kommer hon att göra ett nytt framträdande i samma roll, då denna älskade musikal sätts upp på Svenska Teatern i Helsingfors. Regissör både då och nu är Sven Sid, som introducerade kvällens klimax med att minnas de ödesdigra dagarna i juni 1993, då Raseborgs scenografi förstördes av brand bara två dagar före premiären.

På TryckeriTeaterns scen återförenades Marika Krook också med kapten von Trapp anno 1993, Göran Wadenström, och det var inte att ta fel på spelglädjen när de två tillsammans framförde ett annat örhänge ur pjäsen, Edelweiss.

Sångerna från The Sound of Music avslutade en nostalgisk musikresa i anledning av Raseborgs Festspels 40-årsjubileum.
Före det här hade historiens andra Västnyländska Afton bjudit på ett ymnighetshorn av intressanta och inspirerade framträdanden av företrädesvis unga talanger. Här visade allt från musiker och skådespelare till idrottare och politiker upp sig. Tonen angavs av det sprittande glada konferencierparet, blott 13-åriga karisflickorna Amira Boughdiri och Madeleine Forsén.

Först ut var en nybildad stråkkvartett inom Musikinstitutet Raseborg. United Stringdom består av Kristina Grönqvist (Pojo), Mikaela Karlsson (Ekenäs), Jenny Lindroos (Tenala) och Marlene Söderblom (Hangö). De fyra 16-åringarna har spelat ihop bara ett år ännu, men under Tomas Djupsjöbackas ledning har samspelet snabbt mognat, och United Stringdom framförde njutbart Mozarts stråkkvartett i G-dur.

Efter det blev det ett smakprov ur den kommande Karisrevyn "Oppåt väggarna", som regisseras av Rosie Westerlund. En ungdomlig och välsjungande ensemble målade på ett humoristiskt sätt upp en bild av ett framtida Karis, som inte består av enbart tråkiga bruna tegelväggar. Smakprovet lovar gott inför premiären i januari.

Humor och ironi saknades inte heller i Degerby UF:s revyframträdande. Anförda av major Hakala (Magnus Malmberg) bjöd ett dussin väldrillade rekryter på en fartfylld och medryckande sketch om Dragsviks hemliga vapen - komplett med stavar, monstermasker och blinkande ljus. Sketchen ingår i revyn Gränslösare vyer, som dragit fulla hus på Furuborg under hösten, och som ännu ges några gånger i januari.

Före det hade ett band från Lärkkulla folkakademis musiklinje stått för kvällens första rockigare inslag. Stiligt framförda funklåtar med Daniela Forsén som bedårande sångsolist.

I ett mer udda inslag visade 15-åriga Annika Nordman från Svartå, varför hon nyligen blivit Finlands yngsta kvinnliga innehavare av svart bälte i kampsporten taekwondo. Imponerande kroppskontroll!

Så var det dags verkliga framtidslöftena i form av fem finalister från Världens minsta schlagerfestival, som avgjordes 18 november på klubb No 1 i Ekenäs. Jennifer Karlsson (Karis) placerade sig inte på medaljplats i finalen, men inledde med en själfull tolkning av Leonard Cohens Hallelujah. Hon följdes av trean Linda Åkerfelt (Karis), som var pigg och sympatisk i Pieces of me. Sedan skulle det egentligen ha varit dags för tvåan Jessica Söderblom (Hangö), men hon hade insjuknat i sista stund och ersattes av den fartfyllda Ekenästrion Weather Sisters (Marie-Helene Gabrielsson, Freja Lindeman och Malou Olander), som gav järnet i It's raining men. Full fräs hade också årets segrare Ludde Lindholm (Ekenäs), som klämde i med en övertygande version av Bon Jovi-hiten You give love a bad name. Återstod så den finstämda avslutningen på första akten, och för den stod fjolårsvinnaren Pernilla Karlsson (Sjundeå), vars innerliga tolkning av Långsamt farväl knappast lämnade någon oberörd. För följsamt ackompanjemang för schlagerartisterna stod festivalens initiativtagare Björn Åkerberg & band.

I pausen bjöd några fakirer ur Raseborgs Medeltida Sällskap, på en medryckande eldshow i höstmörkret - för säkerhets skull dock utomhus.

I andra aktens inledning fylldes scenen av 22 blåsare ur Pojo ungdomsorkester. Under ledning av Moa Thors framförde landsändans enda blåsorkester tre klämmiga låtar, med den svängiga Libertango som avslutning.

Ett bärande tema under programkvällen var alltså Raseborgsmelodier – detta med anledning av Raseborgs Festspels 40-årsjubileum. VNUR:s ordförande Dan Idman inledde Raseborgsavsnittet med en vers ur Snappertunahymnen från den allra första Raseborgspjäsen Kungen och Kristina, och fortsatte sedan med sitt bravurnummer ur sommarens pjäs – godsarrendatorn Svallings mäktiga sång ur Under torparsolen.

Därifrån började en musikalisk resa bakåt i tiden som bjöd på sånger ur de flesta produktioner på Raseborg sedan 1993, i de flesta fall framförda av Raseborgsuppsättningarnas ursprungliga solister. Madeleine Forsén och Mathias Lindén lättade upp stämningen med Imorgon och Pricken över i ur den gladlynta musikalen Annie (2005), innan Gigi Sannholm äntrade scenen och med den tårdrypande balladen Bara för en stund ur Blodsbröder (2003). Minst lika dramatisk var Maria Udds (nu aktuell i Urinetown på Åbo svenska teater) avskalade tolkning av Det värsta som kan ske ur den annars så uppsluppna musikalen Grease (2000). Mera ös blev det sedan när den för aftonen hopskramlade Raseborgskören klämde i med ett rivigt Grease-potpurri, väl understödd av kapellmästare Teddy Granroth & band. Publiken sjöng ivrigt med i refrängen av Vi går tillsammans m.fl. örhängen.

Två tunga västnyländska politiker fick därpå ställa sig i rampljuset. Thomas Blomqvist (SFP) och Maarit Feldt-Ranta (SDP) kommer båda att ställa upp i riksdagsvalet i vår, och Jan Lindroos passade därför på att mäta de här två politikernas Raseborgskunskaper i en lekfull frågesport. Kunskaperna befanns vara lika goda - eller dåliga - för båda slutade på sju poäng och fick därför prognosen att de lär få 7.000 röster i det stundande valet.

Så följde kvällens kanske mest finstämda ögonblick, när Kåre Collin, med 15 års erfarenhet som amatörskådespelare på Raseborgsscenen, läste sin enkom för Västnyländsk Afton skrivna dikt, Ode till Raseborg.

Så var det dags för flera Raseborgsmelodier. Jenny Lindroos var bara 7 år när hon medverkade som statist i Zigenarlägret flyttar till himlen (1999), men nu framförde hon glödande och dansant Rosalinas sång eller Vacker är jag som en ros. Musikalen Sugar (1997) var säkerligen en av de mest skrattretande pjäserna på Raseborg, och dråplig var också Sugars Kanes (Sanna Lindholm) och Daphnes (Göran Wadenström) duett Vi två kan va' ihop.

Återstod så två verkliga höjdpunkter. Patricia Bergroth, som tillsammans med bl.a. Gigi Sannholm, denhär hösten har skördat lagrar i VästEnsemblens musikal Swing Sisters, sjöng nu innerligt och känsligt Böljande våg ur sångspelet Stormskärs Maja (1994). Sedan var det dags för Marika Krook att ta scenen i besittning med den mäktiga Här lever var dal, samma sång som hon inledde sin imponerande musikalkarriär med på Raseborg. För ackompanjemanget stod nu som då Roland Näse.

En fullsatt sal, ca tvåhundra personer applåderade takfast när den digra programaftonen var över, och VNUR:s ordförande hade hälsat välkommen åter om två år.

Arrangör för Västnyländsk Afton är alltså Västnyländska Ungdomsringen, och årets föreställning hade producerats av Mathias Lindén och Jan Lindroos.

När Västnyländsk Afton introducerades 2004 var tanken att evenemanget skulle återkomma vartannat år, och att det skulle cirkulera mellan olika orter i Västnyland. Intresset från de västnyländska kommunerna att delta i arrangemanget har i alla fall inte varit särskilt stort, och därför har bestämde initivtagaren Västnyländska Ungdomsringen att även denna gång ordna den Västnyländska Aftonen på TryckeriTeatern i Karis. I framtiden kan dock även andra arrangemang bli aktuella, försäkrar verksamhetsledare Jan Lindroos på VNUR.
 

Tack för nostalgitrippen i går! Stämningen på Tryckis var fantastisk, morsan var också helt lyrisk på hemvägen. Här har Nyländsk Afton något att ta modell efter!

Björn Almark, verksamhetsledare
Nylands svenska ungdomsförbund (NSU) r.f.
 

FOTO: JAN LINDROOS